Om du inte läst Liftarens Guide till galaxen så rekommenderar jag boken varmt. Om du har läst den så kanske du kommer ihåg att det på själva guiden stod “Don’t Panic”. Anledningen till texten var att guiden såg ut att vara oerhört komplicerad att använda, men om man inte fick panik utan tog det lugnt så kunde man få god hjälp av den. Det är generellt är en nyttig uppmaning till oss alla. Jag kan inte komma ihåg en enda gång det har hjälpt att få panik. Tvärtom kan jag däremot på rak arm tänka tillbaka på ett otal tillfälle där det har hjälpt oerhört mycket att behålla huvudet kallt, koncentrera sig på fakta, se vad som verkligen fungerar, och angripa problemet metodiskt. Jag tror också det är vad vi måste göra vad gäller ett av våra stora problem just nu, förändringar i klimatet på grund av människan.
Ett problem
Klimathotet är ett stort problem. Men om någon säger att det här är det enda viktiga problemet så ljuger personen, det är bara att se på dennes handlingar. Lägger personen all sin energi på miljön, eller vill man även arbeta ihop till en mysig fredagskväll med familjen? Man kanske rent av vill skjutsa barnet till den där fotbollsmatchen några mil bort. Om man ser på fattigare länder blir den svartvita åsikten att miljön är det enda vi borde prata om än mer orimlig. Vem bryr sig om en höjning av temperaturen om 80 år när barnen riskerar att dö i Malaria nu.
De goda nyheterna är att vi människor är fantastiska på att lösa problem om vi ges möjlighet. Så länge vi har funnits som art på jorden har det största problemet varit att få mat och värme för att överleva dagen. Vi har kämpat med sjukdomar och barn som dog i ung ålder. Men steg för steg har vi bekämpat sjukdomarna, minskat barnadödligheten och klarat av att ge mat till fler och fler av oss. Vi har hela tiden gjort världen bättre. Inte genom att få panik eller genom att låta känslorna styra. Vi har gjort det genom att människor och grupper har fått möjlighet att nyfiket undersöka hur man kan göra saker bättre. Hur kan vi odla mat mer effektivt, hur kan vi minska barnadödligheten, hur kan vi hålla oss varma även när omgivningen är kall? Knepet är att låta den här naturliga nyfikenheten och problemlösningsförmågan blomma ut.
Människor måste få möjlighet att testa sina vingar, samtidigt som man själv tar konsekvenserna för det man gör - bra eller dåligt. För att detta skall fungera krävs ett antal saker: Det krävs en uppsättning regler, lagar, som man har att förhålla sig till. Det krävs att de som kontrollerar att reglerna efterföljs har integritet. Det krävs att människor själva får frukterna av sin möda. Men om detta finns på plats så är effekterna spektakulära. Värdet av det som produceras skjuter i höjden, sjukdomar bekämpas, människor överlever i mycket högre grad.
De här förutsättningarna är motsvarigheten till handduken i Liftarens guide till galaxen, varje liftares viktigaste ägodel. Handduken var inte bara till stor praktisk nytta, effekten var också psykologisk. Träffade någon en liftare som hade koll på sin handduk så förutsattes att denne överlag var i god ordning. Detsamma skulle jag säga gäller för fri marknad och rättsäkerhet i en stat. Om den har koll på sin rättsskipning så ökar dess förtroende bland medborgarna. Medborgarna börjar därmed förbättra sin situation, övertygade om att de får behålla åtminstone en del av lönen för sin möda. De är nödvändiga förutsättningar för att människor skall få det bättre. Det är vår handduk, och tappar vi bort den kommer det gå illa. Se t ex grafen nedan med ett exempel på ett land som tappat bort sin handduk.
Skall vi få panik?
Men det sägs ju att världen kommer gå under? Skolbarn påstår att de lika gärna kan strunta i sin framtid eftersom det är vad de vuxna gör. Att klimatfrågan hotar hela vår civilisation. Jag läste hur Jens Liljestrand som är kulturchef på Expressen twittrade om att jorden kommer bli obeboelig för människor om vi inte halverar våra utsläpp innan 2030. Miljöpartisten Per Holmgren har pratat om att införa diktatur för att komma tillrätta med katastrofen. Jonas Sjöstedt säger att klimatet kräver förändringar som går emot hela högerns världsbild och vill att hela vårt samhälle skall ställas om. För att se vad en Sjöstedtsk omställning innebär kan man notera att han hyllade Maduros valvinst i Venezuela 2013. Leta gärna upp det datumet i diagrammet ovan.
Men vad blir effekterna av klimatförändingarna? Otaliga gånger har jag hört om att vi måste lyssna på experterna - och jag håller med. Lyckligtvis finns det en expert som har jobbat i årtionden med frågan om vilka konsekvenserna blir. Experten heter William Nordhaus och han fick nyligen Riksbankens pris i ekonomi. Han har beräknat effekterna av att fortsätta på nuvarande väg med en temperaturökning på 3-4 grader. De skulle innebära en minskning av den globala BNP med 2-4% år 2100. Som jämförelse har vi i Sverige de senaste 100 åren ökat BNP med ungefär 4000%. Vi har sedan 1970-talet haft i genomsnitt 2% tillväxt, och om vi håller koll på våran handuk - och håller Sjöstedt borta från makten - så kanske vi kan fortsätta öka vår BNP i samma takt. Den kommer då år 2100 ha växt med 487% från idag, eller 468% om vi inte minskar våra koldioxidutsläpp. Våra barn kommer inte bara ha en framtid, den kommer dessutom vara mer än fyra gånger rikare än vad vi är. Och det är naturligtvis så det skall vara.
Hur minskar vi utsläppen?
Men 2-4% av BNP är samtidigt mycket pengar. Det är pengar som vi mer eller mindre stjäl från framtida generationer. Om vi kan undvika detta genom att spendera mindre pengar nu så är det klokt att göra så. Dessutom så fördelas minskningen inte jämnt över jorden. Fattiga varma länder kommer drabbas hårdare. Men att stöpa om hela samhället för att lösa problemet är direkt idiotiskt, inte minst eftersom många fattiga länder har en otrolig tillväxt på grund av frihandel och marknadsekonomi. Vi får akta oss väldigt noga så att vi inte förstör deras flykt från fattigdomen. ‘First, do no harm’ som de amerikanska läkarna brukar säga när de vill verka kloka. Dessutom så har vi faktiskt gjort en hel del de senaste åren. Tittar vi t ex på sveriges koldioxidutsläpp ser de ut såhär.
Vi har med andra ord gjort en rätt ordentlig minskning av CO2 per capita de senaste åren, där vi har kärnkraften att tacka för en stor del. Påståendet att ingen bryr sig, att ingen pratar om miljön och att ingen gör något är betydligt överdrivet. Men samtidigt är det här diagrammet är inte hela sanningen, för tittar man på konsumerade varor som är producerade utomlands bidrar dessa också till de globala utsläppen, även om utsläppen sker utomlands. Och dessa utsläpp har inte minskat i samma utsträckning.
Sverige har en koldioxskatt och detta är även lösningen som förordas av många ekonomer. När en person släpper ut koldioxid så lägger denne en kostnad på hela jordens befolkning istället för att betala den själv. Så man kan se koldioxidskatten som en sorts kompensation för skadan man tillfogar andra. Att beskatta utsläppen innebär också att man släpper lös marknadens kreativitet för att minimera denna kostnad, produkterna blir mer miljövänliga. Vi bekämpar koldioxidutsläppen samtidigt som vi har koll på vår handduk.
Men de där utländska utsläppen då? Utsläppen är en global fråga och om vi helt enkelt lägger en CO2 skatt i Sverige så kanske tillverkningen flyttar utomlands samtidigt som varorna även fortsättningsvis konsumeras i Sverige. Nordhaus med fler förespråkar därför en “klubb” för länder som infört koldioxidskatt. Import från länder som inte ingår i klubben får betala tull vid import till ett land med koldioxidskatt. Detta skulle direkt öka incitamenten för utländsk produktion att minska koldioxidutsläppen samtidigt som det ökar trycket på utländska länder att införa en egen koldioxidskatt. Det gör lite ont i mig som ihärdig förespråkare för frihandel att föreslå en tull, och det finns förstås många tänkbara problmem med implementationen. Men för mig ser det här ändå ut som den bästa vägen uppåt och framåt.