Det finns ett talesätt som jag tycker om som går ungefär såhär “Man kan säga att böter är en sorts skatt på att göra fel, och att skatt är en sorts böter på att göra rätt”. Jobbar du över en timme så kommer du få betala skatt för detta, även om arbetet i sig bara är bra för dig själv, andra, och samhället i stort. Tittar man på böter så är syftet att avskräcka folk från ett visst beteende, t ex att köra för fort. Effekten av skatt är densamma, lägger man skatt på arbete så kommer många arbeta mindre. Detta är grundtanken bakom laffer-kurvan: När man höjer skatten över en viss nivå får staten i själva verket in mindre pengar eftersom själva skatten gör att folk arbetar mindre. Skatt på arbete är alltid skadligt för samhället i sig. Men förhoppningsvis uppvägs skadeverkningarna av att man använder pengarna till nyttiga saker som att bygga vägar och håller skatten låg nog.
Men gäller det här alla sorts skatter? Nej det finns skatter vars syfte är att avskräcka ett visst beteende, och här blir gränsen till böter mer grumlig. Vi har ju inte bara punktskatter på arbete utan även på rökning och alkohol, eftersom det är något som samhället anser att vi bör minska på. Men så kommer vi (äntligen!) till skatt på bensin. De flesta forskare är överens om att kostnaderna för koldioxidutsläpp är stora. Problemet är att de här kostnaderna inte tas av de som släpper ut, istället fördelas den bland andra. Man kan jämföra med hur oljetankers förr i tiden spolade ur sina tankar i havet, billigt för dem själva men dyrt för andra som var tvungna att städa upp efter dem. Det problemet löste man genom att införa böter på beteendet. Rimligtvis bör vi göra detsamma för utsläpp av koldioxid. Vad vi har är ett exempel där skatt faktiskt är en sorts böter på att göra fel.
Men vi har ju redan skatt på bensin och den höjs hela tiden, hur hög skall skatten vara egentligen? En ansats är att skatten skall betala för uppstädningen av koldioxiden. Kostnaden beror då på två saker, dels hur mycket koldioxid som en liter bensin släpper ut, dels på tekniken för att rensa denna koldioxid. Låt oss anta att en liter bensin släpper ut 2.7kg koldioxid. Kostnaden för att fånga ett ton koldioxid var 2011 beräknad till USD600, ungefär sex kronor kilot. Då skulle alltså en rättvis bensinskatt vara 16kr per liter. Idag ligger den på 6kr litern exklusive moms och den borde alltså höjas med ytterligare tio kronor. En liter bensin skulle då kosta runt 26kr. Orimligt! Skriker nu bensinupprorsmännen. Men att skrika sänker sällan priset på något, men det gör däremot teknisk innovation och som tur är har vi just nu en sådan.
Det finns forskare som har byggt en prototypanläggning där man kan fånga koldioxid till ett pris mellan USD230 och USD94. Det skulle innebära en bensinskatt på mellan 2.5kr och 6.2kr. Skatten skulle alltså inte stiga mer än idag utan snarare sjunka till 2.5kr allt eftersom tekniken utvecklas. Bensinen skulle då kosta 12.50kr litern.
Dagens skatt är låg i förhållande till vad dagens teknisk kan åstadkomma för att reparera skaderna från utsläppen. Med detta konstaterat skall man kanske ändå inte höja någonting så drastiskt att detta förstör vår ekonomiska tillväxt, Don’t Panic. Tillväxten är själva motorn som ger en möjlighet att minska vår påverkan på klimatet. Det är den ekonomiska tillväxten som ger oss resurser att forska på anläggningarna som skall fånga koldioxid. Så det tråkiga svaret kanske är att dagens skatt är rätt lagom och bör varken höjas eller sänkas omedelbart. Däremot kan vi kanske sänka den allt eftersom tekniska framsteg gör det billigare att fånga koldioxid. Men för att komma till lägre skatt så måste vi skrika mindre och arbeta mer, forska mer, hitta på nya effektiva industriella processer. Vi måste ta oss uppåt framåt.